Gott slut och gott nytt

Ett gott slut på 2013 fick vi i stugan där vi firat en slapp nyårsafton med sovmorgon, långpromenad i solen och en smaskig trerätters-middag. Ett bra slut på ett fantastiskt år i mitt liv! Nu önskar jag alla ett gott nytt 2014 med mycket kärlek och lycka på det nya året. För egen del kan det inte bli mycket bättre än med dessa två musketörer vid min sida!

Posted using BlogPress from my iPhone

Färdigfirat

Ojojoj, nu har vi verkligen firat jul ordentligt! Igår med svenskt julbord här hemma, följt av ännu ett parti julkubb i solen (inte sådär väldigt traditionellt kanske...), risgrynsgröt och sötsaker. Jack var i högform trots en rejäl förkylning och charmade kåporna av damerna i kyrkokören på kvällsgudstjänsten när han klappade händerna.


Idag firade vi amerikansk jul med kalkonlunch, julstrumpor vid öppna spisen och en herrans massa julklappar under granen. Inte helt oväntat var majoriteten till årets nykomling som dock blev väääldigt trött redan efter första klappen och var tvungen att ta en tupplur mitt i allt paketöppnande... Vi fick helt enkelt hjälpa till att öppna lite och sen var det en lycklig liten kille som hade händerna fulla med nya, spännande leksaker (och en massa roliga böcker och fina kläder i en hög bredvid).

En väldigt fin jul på det stora hela - undantaget stoppet i avloppet här hemma som får det smutsiga diskvattnet att stiga i handfatet... Och sån lyx för Jack att få ha hela familjen samlad med mormor, morfar, farmor, farfar, farbror, gammelfarbror och -faster. (Vi saknade dig, morbror!) Snacka om att stå i centrum! Imorgon står rörmokarbesök och slappa på programmet.



Hoppas du också haft en fin jul!!

Posted using BlogPress from my iPhone

God jul i stugan

Köttbullarna är rullade, skinkan står i ugnen, julklapparna ligger inslagna under granen och solen skiner från en klarblå himmel - så då passar jag på att önska en riktigt god jul från mig och mina tomtenissar här i södra Kalifornien!

Nu väntar jag på att den lilla nissen ska vakna från sin förmiddagstupplur så att vi kan möta upp Mr M, farbror John och mina föräldrar på stranden för ett parti strandkubb och kanske lite kajakpaddling. Värre kan man ha det så här dan före dopparedan!

Imorgon firar vi svensk jul här hemma och på juldagen fortsätter vi firandet på amerikanskt vis hos svärföräldrarna. Det gäller ju att visa Jack det bästa av två världar hans allra första jul. Om tomten kommer återstår dock att se, här i USA brukar han bara smyga in på natten när alla sover och lämna sina klappar... Men vi har en skype-dejt med svenska tomten imorgon i alla fall!

GOD JUL!!

Grönt och grannt

Nu är det grönt och grannt här i vår lägenhet. Enligt tradition firade vi Lucia med att köpa gran, lyssna på julmusik nonstop och äta risgrynsgröt.


Och här står vår fina Disney-gran i all sin prakt. Man blir verkligen bortskämd i det här landet, granarna är så fylliga, har massor av grenar och en snygg silhuett.


Jack hann gå och lägga sig innan grannen blev klädd, men fascinationen var stor nästa morgon! Än har han inte börjat krypa, men jag använder granen som ett incitament och sätter honom på lite lagom avstånd från de stickiga grenarna och de färgglada dekorationerna så att han ska försöka ta sig fram... Fortsättning följer!


What does the fox say...?

- Posted using BlogPress from my iPhone

Jack nio månader

Här är vårt lilla busfrö som på niomånadersdagen vägde in på 8,8 kilon och mätte 70 cm i strumplästen hos doktorn. Han har fortfarande inte riktigt fattat poängen med att krypa, utan rullar och rör sig i cirklar istället och blir väldigt frustrerad när han kastat leksakerna utom räckhåll. Men det skulle inte förvåna mig om han fattar det där med att lyfta magen från golvet så fort julgranen kommit på plats...

Nya favoritleksaken sen några dagar är hårborsten som är väldigt god - och skön att gnugga mot käken! Jag tror nog att de där små risgrynen tittar fram snart.



Efter mycket stånk och stön lyckades han på egen hand dra sig upp till stående häromdagen. Med lite hjälp tar han sig dock mer än gärna runt runt i lägenheten, hållandes mamma och pappa i handen eller klängandes på en möbel i lagom höjd.


Det bästa sättet att underhålla Jack tillräckligt länge för att hinna laga middag eller kanske ta en snabb dusch, är att ge honom tillgång till hela leksakslådan. Då sitter han stilla och plockar fascinerat fram leksak efter leksak, smakar lite, skakar lite och slänger iväg den lite nonchalant. När han tröttnat är det bara att plocka tillbaka allt i lådan och börja om igen... Men det gäller att se upp - helt plötsligt kan man befinna sig i leksakslådan!



Och titta här! Efter att ha stått i kö med de andra barnen fick denna jul-rookie sitta i tomtens knä till slut! Storögt betraktade han den mystiska mannen med det stora skägget, men sa inte ett pip!



- Posted using BlogPress from my iPhone

Let it snow!

Här blev det lite radioskugga ett tag, både beroende på att jag varit "mellan telefoner" några dagar och på att vi lämnade havet för några dagar i stugan i bergen. Här hängde vi i mysbyxor, drack varm choklad med obscent mycket marshmallows framför brasan, spelade yahtzee om och om igen, bylsade på oss massa kläder och gick backen ner till stan för att ta en fika, sjönk ner i en fåtölj och läste bok och hade det allmänt mysigt.

Andra dagen vaknade vi upp till ett tunt snötäcke utanför rutan! Efter pannkaksfrukosten förvandlade vi Jack till en liten michelingubbe och begav oss ut i vinterlandskapet.  

Lite skeptisk var han allt, både till temperaturen, till alla lager kläder och till det där konstiga vita på marken. Sen kom vikingen inom honom fram! ;)

Och någonstans där, mellan snöbus, julmusik på radion från morgon till kväll och en väldigt amerikansk julgran infann den sig - julkänslan!

Jack skriver till tomten...

Igår var det julskyltning i San Clemente och folk gick verkligen man ur huse för att lyssna på körer som sjöng julmusik, dricka varm choklad, börja julshoppingen och, förstås, hälsa på tomten. Dessvärre satt tomten instängd i stadshuset och utanför ringlade sig kön med barn hur lång som helst, så Jack får allt vänta lite till med att träffa tomten. Men OM han hade fått sitta i tomtens knä, så är det här nog det han hade viskat i tomtens öra att han önskar sig till jul... ;)

Det lär nog inte dröja så länge innan Jack börjar knata omkring, men lite hjälp och stöd på vägen i form av en Brio gåvagn vore nog inte fel. Dessutom kan det vara bra att ha ett par sköna pjucks på fötterna, och vad passar då bättre än ett par skor som gör gott för fler än den som bär dem? Tom´s skänker nämligen ett par skor till behövande barn för varje par som säljs! Sånt gillar vi!

Aptiten är det inget fel på, men av någon anledning hamnar en del av måltiden alltid på kläderna... Några fina, större hakklappar skulle kunna göra susen. Sen är det nog snart dags att börja testa att äta själv också, även om mamma och pappa är lite oroliga för vad som kommer att hända med mattan... Kross-säkra tallrikar och greppvänliga bestick kan nog hjälpa till!

Det är svårt att tro, men snart är det dags för födelsedagsfirande - Jacks första! Det vore väldigt fint att ha ett litet födelsedagståg ringlande på bordet på kalaset.

Klassiska leksaker som håller stilen år efter år trots busiga barn? Ja, tack!

Likaså sagoböcker som både små och stora kan njuta av! Bokhyllan kan aldrig bli för full, tycker jag!

Än så länge har Jack inte doppat mer än tårna i det stora blå, men det är nog bara en tidsfråga innan det är dags. Hans skandinaviskt ljusa hud i kombination med Kaliforniens soliga klimat skulle lätt kunna bli rosaröd utan en skyddande UV-dräkt, så det får bli sista önskemålet till Nordpolen.

Så där, tomten, nu gjorde vi det lätt för dig va?

Thanksgiving eller så kan man också göra potatismos...

Igår firade vi Thanksgiving här i USA. På klassiskt vis - med familjen, en stor kalkon, tillbehör i form av potatismos, tranbärssås, grönsaker, stuffing och så en massa paj till efterätt. Vårt bidrag till måltiden var potatismos, både vanlig och på sötpotatis. Aldrig har det väl varit lättare att göra potatismos! Vi körde helt enkelt den kokta potatisen genom mixern på vår juicer och blandade sen ihop med mjölk, kryddor och ost - klart! Väldigt nöjd! :)




Efter en väldigt nyttig juicelunch och en långpromenad med Jack i vagnen på det ska jag nu sjunka ner i soffan med lite överbliven paj och en kanna the och njuta av att det är fredag!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Snart en bulle i ugnen...

Det var snudd på att jag började hoppa jämfota av lycka i mataffären när jag hittade de små kuberna av färsk jäst tidigare idag. På tillfälligt besök inför Thanksgiving och jul säkert, men jag får passa på att baka desto mer nu och stoppa några kuber i frysen för senare... Jag kunde inte med att köpa alla, men nästan. Först ut blir lussebullar!
- Posted using BlogPress from my iPhone

Var det nån som sa jul??

Träskor, folkdräkter och luciatåg - idag var det svensk julmarknad i Orange County anordnad av Swea OC. Efter att ha haft kökstjänstgöring i form av potatiskokning, ägghalvstillverkning och köttbullsvärmning i några timmar mötte Mr M och skrutten upp mig. Vi såg luciatåg och köpte jultallrik som vi satt ute i solen och åt, fikade på svenska kakor som Maria Montazami bakat och sålde, drack glögg och kollade marknadsstånden med julpynt. Men nej, julstämningen ville bara inte infinna sig. Jag skyller på den kaliforniska solen och på att det faktiskt bara är november. Om en vecka ska jag göra ett nytt försök, då är det ju faktiskt december och första advent. Vi får se hur det går...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Laddad!

Äntligen dags för premiär av På spåret igen! Måste dock invänta Mr M som är i Las Vegas och jobbar innan vi kan dra igång årets säsong på SVT Play. Faktiskt ett av få svenska tv-program som jag följer over here. Lite besviken att Jan Guillou sitter i buren dock, mer självgod människa får man leta efter! Hoppas Kristian och Fredrik väger upp - nu åker vi!

- Posted using BlogPress from my iPad

I min smak!

Chokladkalendrar i all ära, men i min bok är en thekalender definitivt strået vassare. Min favoritbutik när det gäller the - gotländska Kränku - lanserar nu en julkalender med 24 thepåsar, en för varje dag i december. Fatta vad trevligt, mysigt och värmande det hade varit att räkna ned till jul så! Sen skulle man ju kunna haft den där chokladkalendern till förstås...

- Posted using BlogPress from my iPad

Proud Bird

 

Den där födelsedagslunchen som jag nämnde igår, den ägde rum på restaurangen Proud Bird precis bredvid Los Angeles flygplats LAX. Att äta lunch och att kunna titta på flygplan som landar samtidigt, det är Mr Ms melodi. Dessutom omgiven av flygplanshistoria i form av foton och memorabilia och med gamla flygplan utanför fönstret, det förstår ju vem som helst att det är en flygnörds våta dröm... 

 

Och flygnördar gick det verkligen 13 på dussinet på det här stället! Det var en udda samling gäster som passade på att njuta en sista gång av restaurangen som faktiskt stänger igen för gott inom kort, efter närmare 50 år. Att säga att vi sänkte medelåldern (och medelvikten...) på stället är en underdrift!

 

Jack fick lyssna på flygledartornet i hörlurarna, vilket var spännande. Men bara nästan lika spännande som det var med den vita duken på bordet...som inte var så vit längre när vi var klara med lunchen.

Sen begav vi oss söderut igen för att käka födelsedagstårta, men det har jag ju redan berättat förstås. Vad jag inte berättat är att den faktiskt var rätt smaskig och att det finns lite kvar i kylen... :D

Ibland slås jag av hur stor han ser ut! Kanske är det kostymen, i kombination med håret som för en gångs skull inte står rakt upp, som gör sitt på bilden ovan, men här ser han verkligen inte ut som min lilla bebis längre!

Födelsedagsfirande

Här har vi firat födelsedag idag. Mr M firar ännu en 30+-födelsedag och Jack vaknade extra tidigt så vi skulle få ut så mycket som möjligt av dagen... Sen blev det paketöppning i sängen, födelsedagsfrukost, födelsedags-spellista på Spotify, lunch på en restaurang som Mark valt (kan visa mer av det imorrn när jag hunnit redigera lite foton...flygtema så klart!), take away-sushimiddag med John och sen chokladtårta och lite bubblor till det. På det hela taget en toppendag, även om jag nu är supermätt....

- Posted using BlogPress from my iPhone

Juicy!

Sent omsider anlände vår efterlängtade juicemaskin och nu juicar vi på för fullt här hemma. Vi testar det mesta i frukt- och grönsakslådan i kylen och hittills har allt blivit riktigt gott! Men ja, färgen kan bli lite konstig...


Ju mer (ekologiska!) grönsaker desto nyttigare juice förstås och faktum är att äpple, citron och/eller ingefära kan lyfta den allra nyttigaste juicen till smakhimlen.

Resultatet? Smaskig lunchjuice! För är det något som är tråkigt när man inte jobbar så är det att hitta på frukost, lunch OCH middag varje dag. Nu blir det ofta juice med en äggmacka eller en "hälsomuffins" till lunch istället. Snabbt fixat och väldigt gott!


Och förresten - juicemaskinen kan även mixa babypuréer, så ni fattar ju att den går varm!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Åtta månader

Åtta månader! Jag och Mr M tittar på varandra nästan varje dag och undrar vad vi egentligen gör med all tid, dagarna bara försvinner på något sätt... Efter frukost hinner vi bara busa lite och kanske ge Jack ett bad och sen är det dags för tupplur, följt av lunch. Dags att uträtta några ärenden, kanske ta en promenad, sen är det tupplur nummer två. Innan middagen hinner vi kanske ta en tur till gungorna, sen är det pyjamasdags, nattslurk och nattinatti. Det kallas visst rutiner!? Hur som helst involverar det oftast tre måltider, två tupplurar och en hel del lek och bus. 

Denna månad har vi jobbat hårt på att få till Jacks nattsömn (vilket ju även har mycket att göra med vår sömn...) och på bara någon vecka lärde han sig faktiskt att sova hela natten utan att käka, vilket uppskattas av alla inblandade! Nu somnar han för det mesta utan protester och sover sen runt tolv timmar i sin egen säng - jippie! 

Under loppet av en vecka lärde sig skrutten att sitta själv, plocka upp mat med tummen och pekfingret och stoppa i munnen och att klappa händerna. Däremot visar han fortfarande inga tecken på att vilja krypa... Istället vill han gå och springa mest hela tiden och vi följer snällt med som stöd så klart, krokiga ryggar och stela nackar till trots. Vem kan motstå det här busfröet, liksom?

Inte jag! :)