Jack 11 månader

Idag firar vi elva månader som familjen Lindgren och livet för Jack cirkulerar nu framför allt kring två saker: att äta och att gå.

Kanske behövs det extra mycket energi när kroppen är i rörelse alla dygnets vakna timmar, vilket kan förklara vårt lilla matvrak. Han har verkligen ingen botten när det kommer till mat, utan äter allt vi serverar med glupande aptit och fortsätter så länge det finns minsta smula kvar framför honom. Förutom att bli matad äter han mer och mer själv och har de senaste veckorna gått från att äta en bit i taget till att stoppa in en hel näve åt gången... Får han se att du äter bröd får du räkna med att behöva dela med dig, för han älskar kolhydrater nästan lika mycket som clementiner och uttrycker tydligt att. Han. Vill. Ha. Nu!!


Julklappspjucksen och -mössan är på och Jack är redo att gå. Han kan varken krypa eller sätta sig upp själv, men om han sitter upp kan han ställa sig upp med hjälp av en möbel.


Och när han väl står upp drar han snart iväg för att utforska något i lägenheten... Inom loppet av en vecka blev vi tvungna att babysäkra här hemma genom att höja upp tvn, gömma sladdar, plugga igen eluttag, byta till mjukare kökshandtag och sätta skydd på alla vassa hörn. För första gången är jag till och med lite glad att vi har en heltäckningsmatta som kan dämpa några av fallen, för det har varit många fall de senaste veckorna men de blir tack och lov färre för varje dag Jack fortsätter öva.


I munnen har två nya tänder tittat fram, en till där nere och en där uppe, och den andra framtanden där uppe är precis på väg att göra dem sällskap.


Han babblar, han vinkar, han busar, han skrattar, han pekar, han sträcker armarna mot dig och charmar dig med sina stora blå. Han är också hal som en ål vid blöjbyte och stel som en pinne när han inte vill sitta i vagnen eller bilbarnstolen. Han är världens bästa skrutt och varje dag med honom är en bra dag!

- Posted using BlogPress from my iPhone