Höstens mysigaste??

Filten med armar - jo man tackar! Precis vad jag behövde...

När hösten gör sig påmind vill man dra på sig något varmt och mysigt och krypa upp i tv-soffan. Man kan ju inte bli annat än sugen när man ser den fantastiska kreationen SNUGGIE i mjukt och skönt fleecematerial, eller hur? Snuggies stackars marknadschef tänkte säkert helt rätt, men med en helt galen produkt är det svårt att lyckas… Såg tv-reklamen igår kväll och skrattade högt och var tvungen att lägga webbadressen på minnet för att kunna delge er denna härligt mysiga höstnyhet. Även om jag gillar att dra på mig mina plysch-mysbyxor när jag kommer hem från jobbet så känns steget till Snuggie ändå kilometerlångt. Men är det någonstans det finns en marknad för dessa produkter så är det säkert här i USA. Jag menar, det verkar ju till och med finnas en fan club för Snuggie-fans!

New Yorks många ansikten...

...skildras mer än väl i Jonas Hassen Khemiris (författaren bakom "Ett öga rött", ni vet) fantastiska porträtt av staden i tidningen Vi. Roligt, smart och imponerande träffsäkert.

JONAS HASSEN KHEMIRI OM NEW YORK:
STÖRST, BÄST, VACKRAST

Back to normal

FN:s ministervecka lider mot sitt slut. I fredags var säkerheten runt FN-skrapan fortfarande maximal, imorgon minskar antagligen antalet poliser - och polisbilar - i FN-kvarteren något. Obama has left the building.

Fågelperspektiv från taket

I skuggan under ett träd...

Kristina och Karl-Oskar i NY igen...

Ännu ett svenskmöte i New York. Igår framfördes nämligen konsertversionen av Kristina från Duvemåla på Carnegie Hall i New York. Helen Sjöholm var där, Björn och Benny var där, statsministern och Filippa var där - och så jag och en hel massa andra svenskar. Och bra var det! Alla sångerna från musikalen gjorde sig kanske inte riktigt lika bra på engelska som på svenska, men Helen Sjöholm är lika bra oavsett språk. Stående ovationer fick både hon, Björn och Benny. Risken finns att Sverige förlorar Helen till förmån för Broadway inom kort - watch out!

Galna veckan

Jag vet att det bara är tisdag och kanske därför lite tidigt att titulera denna vecka "galna veckan", men det är så det känns. Ministrar, Säpo, Secret Service och (något oväntat måste erkännas) Karolina Klüft springer ut och in genom dörrarna på kontoret dagarna i ända. Utanför kontoret är det minst lika galet. Eftersom polisen har spärrat av alla gator runt FN och stoppar all trafik, såväl bilar som gående, när någon viktig person ska kunna ta sig fram i långa bilkaravaner av svarta bilar med tonade rutor, är det svårt att ta sig fram och det tar låååång tid. I varje gathörn står det minst tre uniformerade poliser, vilket gör minst tolv poliser per korsning, vilket gör oändligt många i området. Polisbilar, piketbussar, helikoptrar... Ministervecka kallas det visst. Galna veckan beskriver det bättre tycker jag.

Välbevakat var det här

Ingen idé att försöka ta sig fram!

Glansdagarna är förbi för Coney Island

Förväntningarna på Coney Island var ärligt talat ganska låga när vi satte oss på tunnelbanan, men å andra sidan är Coney Island så omtalat att det är värt ett besök bara därför. En sliten strandpromenad mötte oss när vi klev av tunnelbanan ungefär en timme senare, liksom den kända silhuetten av pariserhjulet och berg- och dalbanan. Efter en lunch på Nathan's, där vinnaren av korvätar-tävlingen den 4 juli i år åt hela 68 korvar (!), blev det en promenad längs med stranden i sensommarsolen och ett dopp i havet för Mr M.

Been there, done that - check!

Trevlig underhållning på strandpromenaden

World famous? Av köerna att döma var Nathan's
i alla fall Coney Islands största dragplåster

Många korvar gick det åt. Jag gick mot strömmen
och beställde en hamburgare...

Hemliga agenter...

Idag kom statsministerns Secret Service-agenter på besök på jobbet för att förbereda inför nästa veckas öppnande av FN:s generalförsamling. Mörka kostymer och svarta solglasögon - ganska förutsägbart och inte särskilt hemligt om du frågar mig...

Happy Friday!

Den här veckan har flugit förbi i fullt fart. Även om det var fredag när jag vaknade i morse kändes det tungt att gå ur sängen, speciellt när fyra andra personer låg och sov gott överallt i lägenheten när min klocka ringde kl 6.20... Längtade efter morgondagens sovmorgon (om Sigge vill mig väl, vill säga...). Blev lite gladare och piggare när portvakten glatt hälsade med ett Happy Friday! när jag gick ut ur huset. Dessutom bjöd ambassadören på hembakta kanelbullar till förmiddagsfikat.

På min tidigare arbetsplats infann sig en skön fredagsstämning vid lunchtid och folk fick något drömskt i blicken när de pratade om den stundande helgen. Framåt tre, halv fyra började kontoren tömmas på folk. Här märks det ingen skillnad på om det är tisdag eller fredag, folk jobbar på som vanligt och jag går alltid bland de första när jag stänger receptionen klockan fem. Möjligtvis är folk lite gladare på fredagarna (inte för att jag skulle vilja påstå att de är arga annars, men ändå...), men de jobbar nog nästan lika sent som vanligt.

Happy Friday, på er kära läsare!

Svalkning pågår

Sigges äventyr i storstan fortsätter. En solig och varm dag i New York kan man - om man fortfarande är i en ålder där det inte anses opassande att klä av sig naken offentligt - ta ett svalkande bad vid lekplatsen i Central Park. Det passade Sigge på att göra häromdagen när vi vuxna stod bredvid och flämtade av hettan. Efteråt blev det glass für alle!

Svalkning som funkar för alla åldrar!

Svenskbesök ur nya perspektiv

Idag stod det sightseeing på schemat tillsammans med Jenny, Jesper och Sigge. Med en ett- och ett halvtåring i barnvagn ser man staden med andra ögon - höga trottoarer, stora bilar och maskiner, konstiga ljud och massor av människoben som springer omkring... När Sigge äntligen fick komma ur vagnen och springa av sig lite i Battery Park blev han glad (och duvorna fick se upp!).

Huset svajar

Det regnar i sidled och blåser så det knakar i väggarna. Från fönstret på jobbet ser man knappt över East River till Long Island. Man kan till och med känna hur kontorshuset svajar här uppe på 46:e våningen. New York visar sig inte från sin bästa sida idag, helt enkelt. Jag hoppas dock att Jenny, Jesper och Sigge som precis har landat på Newark inte blir alltför avskräckta av första intrycket av äpplet. Risken finns dessutom att de hamnar mitt i folkmassorna som deltar i minnesceremonin av 11 september vid Ground Zero när de kliver ur tåget på Manhattan och ska försöka leta sig fram till lägenheten...

Åtta år senare

Mycket har hänt sen den 11 september 2001, men jag minns väl hur telefonen ringde i mitt studentrum i Toronto strax efter klockan nio på morgonen. "Två plan har kraschat in i World Trade Center i New York!" Hur jag gick till min journalistiklektion där vi skulle göra ett reportage om hur folk blev vräkta från sina lägenheter, men ingen kunde tänka på eller prata om något annat än vad som hänt. Hur Mr M, som var på besök, inte kunde åka tillbaka till Los Angeles som planerat eftersom alla kommunikationer var inställda i närmare en vecka (vilket kan ha varit det enda positiva med det hela...). Hur folk lade drivor med blommor på trottoaren utanför amerikanska ambassaden i Toronto. Hur det enda som visades på tv i flera veckor var bilder på hur planen åkte in i tornen, om och om och om igen. Hur den planerade resan till New York med utbytesstudenterna blev inställd eftersom ingen längre kände för att åka dit.

Åtta år senare bor jag tre kvarter från Ground Zero som idag är en enda stor byggarbetsplats. Det går inte ens att föreställa sig hur det såg ut här innan tornen föll. När jag tittar på gamla bilder är det svårt att tro att byggnaderna som inrymmer World Financial Center (bakom byggarbetsplatsen på bilden ovan) inte ens är hälften så höga som World Trade Center. Otroligt. Nästan overkligt, till och med.

Organisera kaoset

Jag är en riktig ordningsmänniska, i alla fall innerst inne. Det kan vara svårt att tro ibland, till exempel när man ser röran på mitt skrivbord på jobbet, men så är det. Och är det något jag gillar så är det känslan när något är rensat och organiserat, lättöverskådligt och ordnat. När allt har sin plats. Kanske var det höstens ankomst, snack om skolstart och de mörka kvällarna i kombination som gjorde att jag idag fick för mig att jag borde organisera mina pysselgrejer. Efter jobbet begav jag mig därför till bästa affären för att hitta bra förvaring: The Container Store. Där finns allt och lite till för förvaring i köket, på kontoret, i garderoben...

Jag kom hem med flera lådor i olika storlekar och sorterade genast upp "den stora pysselpåsen" med fina papper och band och stämplar och saxar och gud vet allt i ny och fin ordning. Bäst att passa på när andan faller på och åh vad skönt och fint och organiserat det blev! Nästa organiseringsprojekt är den stora "viktiga papper-högen". Jag köpte en fin pärm för flera veckor sedan för detta, men ännu har inte jag inte sett till den andan...

Newport - skaldjurs- och segelbåtsmekkat

I Newport, Rhode Island, hamnade vi på vår road trip norrut. En både trevlig och mysig sommarstad som kännetecknas av såväl sandstrand och skaldjur som segelbåtar och STORA hus. Här sommarsemestrade rika amerikanare på 1700-1800-talet i sina jättefina - och ofta enorma - hus, nu är det semesterort för en bredare grupp turister eftersom man kan nöja sig med att hyra ett rum. Trots vår dåliga framförhållning lyckades vi hitta ett bed and breakfast med ett rum kvar till oss!

S:t Mary´s Parish där John F Kennedy gifte sig med Jackie 1953.

Stor kryssningsbåt låg för ankar. Vi fick dock aldrig se

hur den tog sig under bron...

The Breakers Mansion

En av flera skaldjursmiddagar

Pausmusik

Nu är det långhelg i Usa, med Labor day på måndag = tre dagar ledigt! Jag och Mr M drar iväg på en road trip till ännu okänt mål, men vi kör upstate. Under tiden bjuder jag på lite pausmusik i form av Jimmy Buffet och "Come Monday", lyssnar du på första strofen förstår du varför den är passande: "Head down to San Fransisco for a Labor day weekend show..."

Labor day-helgen brukar räknas som sista helgen på sommaren och vi lär får sällskap av halva Usa (minst) på vägarna. När vi kommer tillbaka till äpplet på måndag någon gång är det höst. Vi får väl se! Trevlig helg på er!