Förebild

När jag läser artiklar som denna The Female Factor - in Sweden, the Men Can Have It All om den svenska föräldraledigheten, som publicerades i New York Times igår, blir jag både stolt och ledsen. Stolt över att vara svensk när man läser om den delade föräldraledigheten och hur långt Sverige har kommit i jämställdhetsarbetet sett ur ett internationellt perspektiv. Samtidigt blir jag ledsen när jag tänker på att jag faktiskt har gett upp detta i och med flytten till USA.

Här handlar det snarare om ett par månaders mammaledighet (eventuellt helt obetald) och svindyr barnomsorg alternativt att bli hemmafru. Jag som är anställd på en svensk myndighet har rätt till sex månaders föräldraledighet med 85% lön, men det är exceptionellt bra här. Pappaledighet? Unheard of! Välkommen till USA à la 2010.