Igår begav vi oss norrut för att göra den obligatoriska rundan på Fårö. Det är som om jag behöver insupa stillheten i de vackra, karga miljöerna och andas lite kalkdamm varje sommar för att riktigt kunna njuta av kontrasten när jag kommer tillbaka till det stora äpplet. Båda ställena ligger mig väldigt varmt om hjärtat, även om skillnaderna inte skulle kunna vara större.
I år visade vi för första gången runt Jack på ön där vi gifte oss för nästan fem år sedan.
Ett nytt stopp på årets Fårö-runda var Kutens bensin och Crêperie Tati, som jag av någon outgrundlig anledning faktiskt inte testat innan. Faster Eva har pratat sig så varm om stället i flera år att vi helt enkelt inte kunde låta bli.
Och nog var crêpen goda alltid, men i vårt ovetenskapliga crêpe-test ändå inte riktigt i klass med de på mitt favorit-crêpeställe Crêperie & Logi i Visby...
Dagen avslutades med ett dopp i härliga Ekeviken där sanden är mjukare än mjukast. Det var till och med så skönt att Jack fick doppa tårna i havet för första gången!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar