...GO! Nu går det framåt här hemma. Mest hela tiden faktiskt, i alla fall om Jack får välja. Efter att lite nonchalant ha börjat släppa ena handen för några veckor sedan, tog han sina första modiga och stappliga steg för två veckor sen och nu tar han varje chans han kan att gå, gå, gå. Ostadigt, vingligt och okontrollerat, men väldigt målmedvetet tar han sig framåt. Ena sekunden står han stilla och håller sig i en möbel, i nästa sekund ger han sig iväg. För en orolig mamma gäller det att hålla tungan rätt i mun och agera skyddsnät, så gott det går. Ibland går det inte och då kan det sluta med platt fall, tårar och blåmärke på hakan... Men skam den som ger sig, så fort tårarna torkat är det upp igen och full fart framåt! Slut på lugnet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar